Packningsångest och annan ångest...
Till slut lyckades jag och min kära mamma få ner vikten på bagaget genom att ägna mig åt så kallad Kamikazepackning, man tar fram allt man tror att man behöver, tar bort en omgång, packar allt i vakuumpåsar och väger det. Sedan svär man högt när man inser att väskan fortfarande väger alldeles för mycket. Då upprepar man proceduren än en gång, funkar det ändå inte så upprepar man igen. Till slut gick vi så långt i jakten på kilon att vi rev bort kartongbitar från olika förpackningar och dissade schampo och tvål. Kommer att behöva köpa i princip alla hygienprodukter när jag kommer fram. Allt sorterades bort i jakten på gram!
Jag har de senaste dagarna sagt hej då vi ses om ett år till alla jag älskar, det är jobbigt men som tur är så vet jag att jag kommer hem om ett år. Ser inte fram emot att lämna Kerikeri och inte veta när jag kommer tillbaka.
Är sjukt taggad inför resan, är som ett lite barn kvällen före julafton! Ska bli kul dels att få flyga tillsammans med massa underbara utbytesstudenter och sedan få komma till Kerikeri och leva livet! Har så mycket spännande att se fram emot, inte nog med att det kommer att vara ett äventyr bara att gå och handla, jag kommer även att åka iväg på olika resor och försöka uppleva så mycket som möjligt av Nya Zeeland!
Till mina fyra värdfamiljer och till min Rotarycounsellor har jag köpt en hel hög med presenter. Det är osthyvlar, handdukar, glasgrejer och böcker. Jag har även en hög med grejer som inte är till någon speciell. Jag skickar ner i princip alla presenter med paket för annars så skulle de ta alldeles för stor plats i väska och väga för mycket.
Ska alldeles strax gå och sova min sist natt i Sverige på ettår!!
Hej då Lidköping, Västra Götaland, Sverige! Hej Kerikeri, Northland, New Zealand!!
God natt!!
Snart...........
Det blir nog bättre med inlägg snart.
Har fått mina flygtider: Lämnar Sverige Onsdagen den 14 juli kl 14.30 och anländer till Kerikeri lokal tid 14.10 Fredagen den 16 juli. Det är en lång resa men som tur är så är jag inte ensam.
Förra tisdagen var jag en duktig flicka och var på Rotarymöte med min klubb. Presenterade mig och talade om vart jag ska.
Har även storshoppat och på börjat packningen.Hela rummet är täckt av grejer. Det är svårt att veta hur mycket grejer man behöver ha med sig. För att få ner så mycket som möjligt i väskan har jag köpt vakuumpåsar på Clas Ohlsson. Det svåra med att packa inför ett utbyte är att man inte bara ska he med sig kläder, utan det är värdfamiljspresenter, skor, smycken. Ja helt enkelt allt det som man behöver hemma. Jag ska ha fyra värdfamiljer så min väska kommer att vara fylld av presenter. Nästa vecka så ska jag skicka ner ett paket med grejer som väger för mycket för att ta i väskan.
Igår var det exakt en vecka kvar tills jag åker, en vecka kvar med min familj och mina vänner. Det är dock inte sista gången jag träffar dem utan de finns som tur är kvar när jag kommer hem från mitt äventyr. På lördag och söndag så ska jag ha avskedsfest. På lördag kommer mina kära scoutvänner förutom A som jag sa hej då till i tisdags för hon åkte till Gotland då.
På söndag kommer min klass och massa andra människor och fikar.
Just nu är jag ute och seglar med min familj, innan dess så tillbringade jag en helg i Varberg med min kompisar.
Jag försöker att njuta så mycket som möjligt av den tid jag har kvar i Sverige.
Nu ska jag jobba vidare med min powerpoint presentation om mig själv och Sverige.
40 days and 40 nights!
Nu är det mindre än två månader kvar tills jag börjar mitt stora äventyr!! Jag har mailat med min första värdfamilj och de har skickat bilder på sig själva och sitt superfina hus. De ser jättesnälla ut och jag tror att jag kommer att trivas hos dem.
Skolan börjar den 19 juli så innan dess måste jag ha hunnit fixa en skoluniform och en balklänning för på lördagen efter att skolan börjat är det bal för seniorschool.
För några veckor sedan var jag i Skövde på möte med de andra som åker ifrån mitt distrikt. Det var kul att träffa dem och höra hur de kände inför utbytet. Ifrån mitt distrikt är det ungefär hälften som åker till Usa, sen är det en tjej som ska till Kanada, en kille som ska til Japan och två tjejer som ska till Australien så vi tre kommer att flyga ihop till Bangkok ihop sedan så delas vi troligtvis upp.
Det är allt som allt sex stycken ifrån Sverige som ska till Nya Zeeland med Rotary, fyra till Nordön och två till Sydön. Vi kommer att flyga ihop och förhoppningsvis träffas på de olika rundresorna som Rotary arrangerar.
Mina älskade klasskamrater har nu fått veta att jag ska lämna dem, det känns jättehemskt och jag kommer att sakna dem sjukt mycket!!!!! Men de finns som tur är kvar när jag kommer hem.
Jag funderar på vad jag ska köpa till mina värdfamiljer och till min Rotaryklubb, saltlakrits är uppskrivet på listan men det behövs något mer.
Lägger ut bilder på mina vackra Rotary saker som jag ska flyga med. Den stiliga och väldigt praktiska väskan. Den säkra och mycket smidiga midjeväskan och t-shirten. Vi fick även våra visitkort och litet pins.
Den första delen av det här inlägget skrev jag för några veckor sedan, efter det så har jag fått mina Guarantee Forms, min snygga kavaj och skickat in alla visumpapper. Kan säga att det var en pärs att fylla i visumpapprena, det är svårt att veta vad som ska fyllas i och inte fyllas i men till slut så klarade jag det. Jag har även hunnit maila med min andra värdfamilj, ett äldre par med många barnbarn. Mannen i familjen ska köra bussen på Sydö- resan.
Har även fått ett mail ifrån Kerikeri Highs Internationella koordinator som gav mig en " skolkompis" som ska hjälpa mig under mina första veckor på skolan, ska maila henne en dag. Har även som mål att skicka in alla skolpapper denna vecka och även ta kontakt med min lokala Rotaryklubb för jag vill träffa dem innan jag åker plus att jag behöver en underskrift.
Min Rotaryrepresentant i Kerikeri har även skickat en lista olika saker som jag behöver fixa, bland annat en power point om mig, Sverige och Lidköping. De vill även ha en svensk flagga till klubbhuset.
Förra veckan så köpte jag min balklänning så nu är det problemet löst.
Just nu är jag supertaggad på att äntligen få komma iväg men jag kommer säkert att tillbringa delar av sommarlovet med att gråta av ångest och rädsla för mitt äventyr.
Har redan haft några mindre avsked, var på musikskolan för sista gången på mer än ett år igår. Det är svårt att förstå att när höstterminen börjar så ska jag inte gå dit några gånger i veckan som jag har gjort sedan jag var 9.
Nästa vecka är det skolavslutning och då blir det troligtvis mer avsked. Egentligen så är det inte avsked utan på återseenden, jag kommer faktiskt hem igen. Att lämna Kerikeri och de människorna jag lärt känna där om lite mer än ett år kommer troligtvis att bli svårare på grund av att jag inte vet när jag kommer att återvända dit.
Hade tänkt ansöka om att få skriva Guru-blogg på utbytesstuden.se, har själv blivit inspirerad av olika utbytesbloggar och det vore fantastiskt kul att själv få inspirera någon att åka på sitt livs resa.
Lite bilder på mina Rotarygrejer.
Mycket praktisk väska som jag ska använda när jag reser.
Min supersnygga Rotarykavaj!
T-shirt, visitkort, magväska, bagagelappar och Sverigepins.
Kerikeri!!!!!!!!!!!
NYA ZEELAND!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag har fått min placering!!!! I måndags så fick jag ett mail där det stod att de hade fått klart min placering och att jag fått en plats på Nya Zeeland om inget oförutsett händer. Jag blev sjukt glad och förvånad då jag visste att Nya Zeeland är svårt att få och att eftersom jag var sent ute med min ansökan inte hade så stor chans. Jag är glad och tacksam för jag förstår vilket jobb Rotarykontoret har gjort för att jag ska få mitt förstahandsval.
Just nu läser jag allt jag kan hitta om Nya Zeeland och har ett nytt favorit tvprogram nämligen Gränsbevakarna Nya Zeeland / Olivia
Rotarymöte!!
Idag var jag alltså på Rotarymöte i Skövde, det var mycket trevligt och lite intressant. Alla utresande och även inresande från mitt distrikt var på detta mötet så det var väldigt kul att få träffa dem. De allra flesta skulle till Usa men det var även några andra länder. Det var med två st inresande, en tjej som precis kommit ifrån Australien och en tjej från Usa. Det som förvånade mig var hur dålig svenska den Amerikanska tjejen prata, men jag antar att det beror på att vi svenskar alltid pratar engelska om vi frå chansen.
Jag har ännu inte fått mitt placeringsbesked men idag så ringde mamma till kontoret i Stockholm och frågade hur det gick och jag fick även ett mail. I mailet så berättade de att de just nu letar efter en plats till mig antingen på Nya Zeeland eller i Australien. Det känns bra att veta att de jobbar på det och att posten inte slarvat bort mitt brev. Troligtvis så får jag veta någon gång nästa vecka så nu är det bara att vänta som gäller/ Olivia
Snart kommer männen i vita rockar............
RYE
Jag ska alltså åka som utbytesstudent med Rotary hösten 2010 om allt går som planerat. Jag vet inte ännu vilket land jag kommer att åka till men jag hoppas givetvis på nåt av de fyra på lista nämligen: Nya Zeeland, Australien, Kanada och Usa. Anledning till att jag valt de här länderna är för att jag vill kunna tala engelska flytande och för att jag vill uppleva de här länderna och deras kultur.Då jag redan är förhållandesvis bra på engelska har jag även funderat på om jag inte skulle åka någon annanstans och lära mig ett nytt språk men sedan insåg jag att det inte är det jag vill just nu, när jag blir äldre däremot så kan jag tänka mig att tillbringa tid i ett icke- engelsktspråkigt land och lära mig språket.
Jag började fundera seriöst på att åka som utbytesstudent när jag såg en plansch från Rotary om deras utbytesorganisation. Först så surfade jag runt i en månad eller kanske lite mer, jag läste olika bloggar, information från de olika organisationerna men framför allt så läste jag allt på utbytesstudent.se. Det är en jättebra sida och utan den så hade jag nog aldrig anmält mig. I början var jag ganska negativt inställd till Rotary och funderade mest på att åka med Explorius. Då visste jag inte till vilket land jag ville åka, det vet jag visserligen inte nu heller:) I ca ett halvår så funderade jag seriöst men ändå inte, jag visste att jag ville åka men inte när, vart eller med vilka men så en dag i november när Rotarys ansökningstid egentligen gått ut för länge sedan så insåg jag att Rotary var den organisation jag ville åka med och att jag ville åka efter ettan.
Då började ett febrilt arbete med alla ansökningsjandlingar. Det skulle vara med läkarundersökning, tandläkarundersökning, lärarintyg, personligt brev och mycket mer. Alla pappren skulle vara inne den första december då Rotary hade det som gräns. Jag trodde aldrig att jag skulle hinna men på något mystiskt sätt så hann jag. Sedan började väntan, först väntade jag på att de överhuvudtaget skulle höra av sig och sedan på att få skriva under alla pappren. Alla pappren skulle vara inne och underskrivna den 15 januari men jag och min familj tillbringade hela jullovet i Indien så därför var vi tvungna att skriva under dem innan det. När det hade blivit den veckan vi skulle åka så började jag bli lite nervös över att inte hinna så mina föräldrar pratade med min Rotaryrepresentant och en dag när jag klev in genom dörren så sa mamma bara, vad bra att du kom nu för din Rotaryrepresentant kommer snart. Vi skrev under pappren och sedan dess har jag väntat på brevet med min placering. Den 8 februari ska jag på Rotarymöte så jag hoppas att jag vet min placering innan dess.
Det här blev visst ett monsterinlägg och ni får inte ens en blid för jag har ingen kamera men ska köpa en snart. Kram Olivia
